Ananda Marga

Personliga övningar · På egen hand · Under alla omständigheter

Yama och Niyama

Yama, Niyama

”Principerna i Yama och Niyama visar i själva verket på ett fulländat sätt hur man bör förhålla sig till världen omkring sig.” (Ananda Marga Caryácarya Part 1, ”Sádhaná” (1956))

An older woman in an orange shirt stands smiling beside a schoolgirl holding a bouquet, both facing the camera in a garden

Varför vi gör det

Målet med yoga är det Högsta medvetandet

  1. 1

    Målet är det Högsta medvetandet. Yogans mål ligger långt bort, som ett avlägset stjärnsystem.

  2. 2

    Instrumentet för att nå det målet är sinnet. Det är den subtilaste delen av oss och därför den enda del som är fin nog att nå målet.

  3. 3

    Metoden är meditation. För att se en stjärna behövs ett teleskop riktat mot den; för att nå det Högsta medvetandet behövs ett sinne riktat mot det. Det är meditation.

  4. 4

    Förberedelsen och omsorgen. Ett teleskop måste skötas, rengöras och ställas in för att man ska kunna se stjärnorna. Med sinnet är det likadant. Varje praktik gör detta för sinnet, direkt eller genom kroppen, eftersom sinnet är förbundet med kroppen.

    Se hur den leder till målet ↓

Att nå målet genom Yama och Niyama

Yama och Niyama för oss till målet genom att ge sinnet ro. Skada, stöld, lögner och smuts lämnar oro i sinnet, och ett oroligt sinne kan inte koncentrera sig: utan dessa principer finns ingen meditation. Hållna skapar de ordning i livet omkring oss och befriar sinnet från dess bojor; var och en av dem är en del av Brahma sádhaná, och hållna fullkomligt lämnar de sinnet uppslukat i Brahma. Det är yogans mål.

  1. 01

    Meditation kräver moral först

    Meditation är övningen för att nå målet, det Högsta medvetandet. Men meditation, eller sádhaná, är inte möjlig om vi inte följer moraliska principer. Varför?

    ”Det måste därför betonas att man redan innan man börjar med Sádhaná strikt måste följa moraliska principer.”
    A Guide to Human Conduct, ”Introduction”
  2. 02

    Meditation kräver ett förberett sinne

    För meditationen är det viktigt att sinnet är förberett och koncentrerat, och lever utan något hinder inom sig.

    ”Sádhaná kräver redan från första början mental jämvikt. Denna slags mentala harmoni kan också kallas moral.”
    A Guide to Human Conduct, ”Introduction”
  3. 03

    Skada, stöld, lögner och smuts oroar sinnet

    Om vi inte följer moraliska principer som yama och niyama, om vi skadar andra människor, om vi stjäl, om vi bedrar, om vi inte håller rent omkring oss och vår egen kropp ren, då uppstår oro i sinnet.

    ”Sádhaná utan moral leder åter människor mot materiella njutningar, och när som helst kan de använda sin mentala kraft, som de har förvärvat med stor möda, till att släcka sin törst efter futtiga fysiska ting.”
    A Guide to Human Conduct, ”Introduction”
  4. 04

    Ett oroligt sinne kan inte koncentrera sig

    En vacklan uppstår i sinnet, och den låter oss inte koncentrera oss. Om vi bryter mot dessa principer kan sinnet helt enkelt inte koncentrera sig.

    ”Därför kan världsliga handlingar och meditation på Brahma inte utföras samtidigt. Det är omöjligt att människor å ena sidan förblir bundna av lidelse, vrede, girighet osv. och å andra sidan dyrkar Brahma. Sinnet måste helgas för dyrkan av Brahma.”
    Subháśita Saḿgraha 1, ”The Form of Sádhaná”
  5. 05

    Utan yama och niyama finns alltså ingen meditation

    Därför sägs det att meditation är omöjlig utan yama och niyama: om vi bryter mot dessa principer förmår sinnet inte koncentrera sig.

    ”Moral är grunden för Sádhaná (andlig praktik).”
    A Guide to Human Conduct, ”Introduction”
  6. 06

    Den andra vinsten: livet omkring oss faller på plats

    Det finns en andra sak. När vi håller dessa principer kommer våra relationer med människorna omkring oss i ordning, och vi blir lyckligare.

    ”Möjligheten till en idealisk mänsklighet finns inneboende i Yama och Niyama.”
    Caryácarya 1, ”Sádhaná”
  7. 07

    Bojorna faller

    Hållna dag efter dag lossar dessa principer det som binder sinnet: grundat i yama och niyama befrias sinnet från de åtta bojorna.

    ”När man är grundad i Yama och Niyama faller aśt́a pásha (de åtta bojorna) från sinnet.”
    Caryácarya 2, ”Sádhaná (Intuitional Practice)”
  8. 08

    Sinnet uppslukat i Brahma

    Varje princip i yama och niyama är en del av Brahma sádhaná som utförs genom världsliga handlingar, och därför växer ingen bindning till världsliga ting. Hållna fullkomligt lämnar de sinnet uppslukat i Brahma. Detta är målet.

    ”Ingen bindning till världsliga ting utvecklas om vi iakttar Yama och Niyama, eftersom varje del av Yama-Niyama är en del av Brahma Sádhaná genom världsliga handlingar. När du förmår iaktta den andliga övningen Yama-Niyama fullkomligt blir därför ditt sinne uppslukat i Brahma – det yttersta målet för denna andliga övning.”
    Subháśita Saḿgraha 1, ”The Form of Sádhaná”

Vad det är

Yama och Niyama är de tio uppförandeprinciperna: de visar hur man bör förhålla sig till världen omkring sig. Yama har fem principer: ahiḿsá, satya, asteya, brahmacarya och aparigraha. Niyama har fem: shaoca, santośa, tapah, svádhyáya och Iishvara prańidhána.

Brahmacarya står högst i yama och Iishvara prańidhána i niyama; de övriga åtta är delar av dessa två. Principerna ska iakttas under alla omständigheter, och deras särskilda instruktioner lär man sig av en ácárya.

I källorna

”Den första lektionen i mänskligt uppförande är Yama Sádhaná. Vi ska gå igenom alla sidor av Yama Sádhaná. Ni vet att Yama består av fem principer – Ahiḿsá, Satya, Asteya, Brahmacarya och Aparigraha.” (A Guide to Human Conduct, ”Yama Sádhaná” (1957))

”Niyama har fem delar – (i) shaoca, (ii) santośa, (iii) tapah, (iv) svádhyáya, (v) Iishvara prańidhána.” (Ananda Marga Caryácarya Part 2, ”Sádhaná (Intuitional Practice)” (1956))

”Utövandet av Brahmacarya hålls högre än de fyra andra delarna av Yama. På samma sätt är den viktigaste delen i Niyama Iishvara prańidhána. För att vara tydligare och mer konkreta kan vi säga att av de tio principerna i Yama och Niyama är de återstående åtta underordnade delar av de två, Brahmacarya och Iishvara Prańidhána. När vi behandlar deras särdrag kan vi säga att Yama Sádhaná är övningen på det fysiska och det psykiska skiktet, medan Niyama Sádhaná väger lika tungt i det världsliga, det övervärldsliga och det andliga skiktet.” (A Guide to Human Conduct, ”Niyama Sádhaná” (1957))

”I Ananda Margas Sádhaná ges moralisk fostran med detta ideal om enhet med Brahma, eftersom Sádhaná inte är möjlig utan en sådan moralisk ideation. Sádhaná utan moral leder åter människor mot materiella njutningar, och när som helst kan de använda sin mentala kraft, som de har förvärvat med stor möda, till att släcka sin törst efter futtiga fysiska ting.” (A Guide to Human Conduct, ”Introduction” (1957))

”Upprättandet av ett idealiskt samhälle beror på medlemmarnas ömsesidiga hjälp och deras samarbetsvilliga uppträdande. Detta samarbetsvilliga uppträdande beror på utövandet av principerna i Yama och Niyama; därför är andliga övningar, särskilt utövandet av Yama och Niyama, den sunda grunden för ett idealiskt samhälle.” (A Guide to Human Conduct, ”How to Live in the Society” (1957))

De tio principerna

Yama och Niyama är yogans universella moraliska grund – de styr inte bara fysiska handlingar utan också tankar och avsikter. Yama (”att reglera”) övar självbehärskning i förhållande till andra; niyama (”föreskrifter”) fördjupar den inre disciplinen och den andliga utvecklingen. Den som bryter mot dessa principer kommer inte framåt i meditationen, hur länge man än sitter. De är inga begränsningar – de är villkoren för ett fritt och upphöjt sinne.

Yama

  1. 1Ahimsa – att inte skada

    Att inte tillfoga någon smärta eller skada genom tanke, ord eller handling. Det gäller mer än fysiskt våld – så länge sinnet bär på någon avsikt att skada är den andliga utvecklingen blockerad. Sadhakan begränsar så långt det går den smärta han orsakar alla levande varelser. En vegetarisk kost rekommenderas starkt: högre utvecklade livsformer ska inte dödas när det finns grönsaker.

    Exempel: Du blir irriterad på en kollega och tänker ut en sårande kommentar. Ahimsa betyder att fånga tanken innan den blir ett ord.

  2. 2Satya – välvillig sanningsenlighet

    Att låta all tanke, allt tal och all handling vägledas av omsorg om allas väl. Satya är inte blind sanningsenlighet – att säga en hård sanning utan hänsyn till den andras välbefinnande är också ett brott mot principen. En sadhaka talar sanning så långt det är möjligt och tar alltid hänsyn till andras väl. Lögn i själviskt syfte måste undvikas.

    Exempel: En läkare mildrar en svår diagnos med medkänsla – det är satya. Att skvallra om något sant men skadligt om någon är det inte.

  3. 3Asteya – att inte stjäla

    Att inte ta det som tillhör andra, fysiskt eller mentalt, och att inte beröva andra det som tillkommer dem. Tanken på att stjäla är lika förkastlig som själva handlingen. Asteya omfattar också indirekt stöld – att köra genom en betalstation utan att betala, eller att ta åt sig äran för någon annans arbete. Benägenheten måste helt rensas ur sinnet.

    Exempel: Att använda en kollegas idé på ett möte utan att säga vems den är bryter mot asteya, även om inget fysiskt har tagits.

  4. 4Brahmacarya – fäste vid Brahma

    Att förbli fäst vid Brahma (det Högsta medvetandet) och se allt man möter som uttryck för Brahma, inte som grova materiella former. Detta är hörnstenen i alla yamas principer – den som verkligen är grundad i brahmacarya har ingen benägenhet att skada, ljuga, stjäla eller leva i överflöd. Det är den svåraste av yamas principer, men den kan nås genom uppriktig andlig praktik.

    Exempel: I stället för att se en besvärlig person som ett hinder ser du medvetet personen som ett uttryck för samma kosmiska medvetande – det förändrar hela mötet.

  5. 5Aparigraha – frihet från ägobegär

    Att avstå från bekvämligheter och komfort som är överflödiga för att uppehålla livet; att hålla nere förbrukningen av resurser. Överdriven komfort gör sinnet trögt och trubbar av den andliga intuitionen. Det man samlar åt sig själv tas från andra som kanske behöver det för att överleva. Aparigraha är också en ekologisk princip.

    Exempel: Att köpa en andra bil för bekvämlighetens skull när det finns kollektivtrafik, eller att samla rikedomar medan grannarna lever i fattigdom – båda bryter mot aparigraha.

Niyama

  1. 1Shaoca – renhet

    Renhet och renlighet, både fysisk och mental. Så länge sinnet sysslar med grova tankar, själviska motiv eller världsliga begär kan det inte nå höga andliga höjder. Sinnet påverkas ständigt av kroppen och omgivningen – därför hör regelbundna bad, rena kläder och en ren omgivning till shaoca. Men den inre renheten kommer först.

    Exempel: Att göra halvbad före meditationen är kroppens shaoca. Att släppa ett agg innan du sätter dig att meditera är sinnets shaoca. Till den mentala föroreningen hör också att ta in sådant som inte lyfter sinnet: att scrolla i sociala medier, att titta på filmer och serier av låg kvalitet – allt drar sinnet nedåt.

  2. 2Santosa – förnöjsamhet

    Ett varaktigt tillstånd av inre ro och förnöjsamhet. Verklig förnöjsamhet kommer först när sinnet har befriats från yttre, världsliga lockelser. Ett stormigt, begärande sinne förblir alltid bundet vid lägre skikt. Santosa är inte passivitet – det är den balanserade jämvikt som behövs för att förverkliga det Högsta medvetandets oändliga, ostörda natur.

    Exempel: I stället för att vara frustrerad över att du inte har en bättre telefon odlar du tacksamhet för det du har – och märker att sinnet blir stillare i meditationen.

  3. 3Tapah – osjälviskt tjänande

    Att utöva botgöring genom osjälviskt tjänande åt dem som har det sämre än en själv. Ett sinne som styrs av det individuella egot bryr sig bara om sin egen fördel. Sadhakan övervinner denna småaktighet genom att tjäna andra – de svagare, fattigare, mindre utbildade. Den som blir tjänad är Brahma; tjänandet är sadhakans sadhana. Genom tapah utvecklar man osjälviskt hängivenhet och kärlek till det Högsta medvetandet.

    Exempel: Att som volontär undervisa barn som har det svårt, eller att avstå från egen bekvämlighet för att hjälpa en sjuk granne – inte för att få erkännande, utan som en offergåva till det Högsta medvetandet.

  4. 4Svadhyaya – självstudier

    En klar förståelse av den djupare innebörden i andliga skrifter och föredrag genom eget studium och egen eftertanke. Utan andlig insikt är det mycket svårt att förstå vad skrifterna egentligen menar. Sadhakan måste gå bortom dogmatiska eller ritualistiska tolkningar. Man bör inte blint godta andras ord, hur upplysta de än är, utan att själv tränga djupt in i deras innebörd.

    Exempel: Att läsa ett stycke ur Ananda Sutram och stanna kvar i det – fråga sig ”vad betyder det här egentligen?” – i stället för att mekaniskt lära sig det utantill.

  5. 5Iishvara Pranidhana – överlåtelse till det Högsta

    Att godta Brahma som livets enda tillflykt och mål, och att genom meditation röra sig mot denna högsta tillflykt med allt större fart. Det är niyamas viktigaste och helt inre princip. Den består i att lösgöra sinnet från världsliga bekymmer och röra sig allt djupare inåt – och den fullbordas när sinnet smälter samman med det Högsta medvetandet, där jag-känslan går förlorad i medvetandets oändliga ocean, uppslukad av gränslös, evig, allgenomträngande extas – Ananda.

    I praktiken: Meditera minst två gånger om dagen – på morgonen och på kvällen.

Ladda ner bladet (PDF)

Så håller du dem

  1. 1

    AutosuggestionA Guide to Human Conduct, ”Asteya”

    ”Det lättaste sättet att utöva asteya, liksom alla andra principer i Yama och Niyama, är autosuggestion. Om människor redan från barndomen minns dessa regler och påminner sig själva om vad som är rätt, kommer de inte att gå vilse när de växer upp – inte ens mitt bland frestelser – och de kommer att kunna bevara en hög nivå i tankar och karaktär.” (A Guide to Human Conduct, ”Asteya” (1957))

  2. 2

    Rakt motsatta tankarA Guide to Human Conduct, ”Santośa”

    ”Om någon alltid försöker tänka tankar som är rakt motsatta de låga tendenser som har upptagit sinnet, måste en förändring av ens natur inträffa. Detta är autosuggestion.” (A Guide to Human Conduct, ”Santośa” (1957))

  3. 3

    Självrannsakan · rapportenCaryácarya 1, ”Self-Analysis”

    ”Oavsett om ens uppförande har varit bristfälligt eller inte måste en redogörelse för hur långt principerna i Yama och Niyama har följts lämnas till ácárya/á (här betyder ácárya/á vilken ácárya/á som helst). I detta sammanhang bör datumet för den föregående rapporten hållas i minnet.” (Ananda Marga Caryácarya Part 1, ”Self-Analysis” (1965))

  4. 4

    Självrannsakan · ett felCaryácarya 1, ”Self-Analysis”

    ”Om en Ananda Margii bryter mot principerna i Yama och Niyama ska han/hon bekänna sitt fel för någon ácárya/á och be om straff, samma dag eller på dagen för nästa dharmacakra.” (Ananda Marga Caryácarya Part 1, ”Self-Analysis” (1965))

Några punkter ur principerna

”Varje tanke eller handling i avsikt att skada någon annan är hiḿsá.” (A Guide to Human Conduct, ”Ahiḿsá” (1957))

”Om någon person eller nation vill ockupera hela eller en del av ett annat land, strider användandet av fysisk kraft mot sådana invaderande styrkor inte mot principen om ahiḿsá.” (A Guide to Human Conduct, ”Ahiḿsá” (1957))

”Innan du klandrar någon för något fel, försäkra dig om att du inte har samma brist.” (Ananda Marga Caryácarya Part 2, ”Sádhaná (Intuitional Practice)” (1956))

”Härmed ålägger jag varje Ananda Margii att noga vaka över andra Ananda Margii så att de utövar principerna i Yama och Niyama, och också att lugnt ta emot andra Margiis anvisningar i detta avseende.” (A Guide to Human Conduct, ”How to Live in the Society” (1957))

Vad studier har funnit

Studier av närliggande egenskaper

Berättelser

  • Den sanna innebörden av ahiḿsá

    … Min chef började hitta på nya anklagelser mot mig varje dag och tog till allt elakare sätt för att trakassera mig. … Principen om ahiḿsá (icke-våld) … tycktes vara det största hindret för mig att skydda mig själv, för jag kände att det skulle bryta mot principen om jag slog tillbaka. Lamslagen på det sättet blev jag förkrossad av angreppen, och därför sökte jag åter Bábás skydd. … Sedan berättade jag för Bábá att jag följde ahiḿsá och sa att min chef angrep mig på liv och död och att jag bar allt i tystnad. Bábá sa: ”Det betyder att du inte har förstått den sanna innebörden av ahiḿsá. Anta att du går genom djungeln på en slingrande stig full av buskar. På båda sidor finns buskar. Din fiende sitter någonstans vid sidan av stigen och kommer att angripa dig så snart du kommer nära. Vad ska du göra i en sådan situation?” Jag sa: ”Bábá, antingen skulle jag vända tillbaka eller ta emot slaget i tystnad.” Bábá svarade: ”Nej, min anvisning om ahiḿsá betyder inte det. I en sådan situation vore det din plikt att ta en lång och stark bambustav och slå på buskarna på båda sidor om stigen medan du går framåt. Om den gömda angriparen genom detta får huvudet krossat eller till och med dör, är du ändå en som följer ahiḿsá. Ahiḿsá betyder inte att du inte ska göra något för att skydda dig själv.” Denna tolkning av ahiḿsá förnyade min inre styrka. Mitt sinne kände en djup frid. …Läs berättelsen

    — Ácárya Nagina, kort efter sin initiation, Ácárya Nagina, “Ananda Katha”, “The True Meaning of Ahimsa”

  • En muta på sex annas

    En söndagskväll vintern 1962 var jag med Bábá på hans kvällspromenad. … Plötsligt stannade Bábá, vände sig till mig och sa: ”Harindar, så du har också börjat ta emot mutor nuförtiden?” Jag blev lamslagen när jag hörde det från Bábá, och chockad sa jag att jag inte mindes att jag någonsin medvetet hade tagit emot en muta från någon. Då log Bábá. ”Mannen som avvisade 200 rupier tog emot sex annas som muta.” Jag blev förvånad och förbryllad av Bábás ord. Medan jag undrade vad han syftade på klargjorde Bábá vad han menade: ”Två chumchum-sötsaker kostar fyra annas och en kopp te 2 annas. Så en muta värd sammanlagt sex annas erbjöds dig, och du tog emot den.” Genast gick mina tankar tillbaka till en händelse som hade inträffat inte långt tidigare. Det fanns en stor tillverkare av trikåvaror i Deogarh, där jag var placerad på den tiden, och ägaren ansökte om en anslutning på femtio hästkrafter till sitt nybyggda risbruk. Han erbjöd mig en muta på 200 rupier för att jag skulle kringgå de vanliga rutinerna och påskynda godkännandet av elanslutningen. Jag skällde ut honom ordentligt för att han försökte muta mig. En söndag några månader senare gick jag förbi hans nyöppnade risbruk på väg tillbaka från lunchen. … När jag skulle gå kom hans mor med ett fat fullt av sötsaker, och hon kallade mig son och bad mig ta emot sötsakerna. Fast jag först gjorde motstånd tryckte hon två sötsaker i min hand och sa att jag skulle ta emot dem och se henne som min mor. Eftersom jag inte ville göra henne besviken tog jag emot dem. Just då kom också en kopp te, och den tog jag emot också. … När Bábá kallade detta en muta blev jag mycket chockad, eftersom jag inte hade sett det som en muta. Bábá förklarade vidare: ”Han borde ha gett det till de fattiga tiggarna på gatan, som inte hade några skor och vars fötter hade smärtsamma sprickor av kylan. I stället för att erbjuda sötsakerna till sådana behövande människor erbjöd han dem till dig, fast han visste att du nyss hade ätit en stor måltid. Medan du åt hans sötsaker och smuttade på hans te, vet du vad affärsmannen tänkte? Den här mannen, som vägrade ta emot mina tvåhundra rupier, har tagit emot de sötsaker och det te som jag erbjöd honom genom min mor. Efter detta kommer han att vara välvilligt inställd till mig, och om jag behöver mer hjälp från elverket kommer han inte att kunna avvisa mig som förut.” … Den kvällens upplevelse blev en stor läxa för mig, och den dagen insåg jag hur hög moralisk standard Bábá väntade sig av oss. Från och med då blev jag ytterst försiktig med att ta emot någons gästfrihet, särskilt om det var en affärsman eller någon som hade ärenden till vårt kontor. …Läs berättelsen

    — En sektionschef på elverket, Jamalpur, vintern 1962, Ác. Pranavátmakánanda Avadhúta, “Advent of a Mystery”, “40.14. Raising the Standard of Morality”

  • Utan biljett

    … Márgiin kom från Varanasi. En gång hade han gett sig av med tåg till Jamálpur utan biljett. Han hade inga pengar, men han hade en stark längtan efter Bábás Darshana. Han åkte fast för att resa utan biljett hos konduktören, som frågade honom: ”Varför reste du utan biljett?” Han svarade uppriktigt: ”Jag är på väg till min Gurus Darshana i Jamálpur.” Då lät konduktören honom gå. När han kom fram till Jamálpur frågade Bábá honom argt: ”Varför kom du hit utan biljett?” Bábá skällde ut honom och straffade honom. Han varnade honom också för att begå samma misstag i framtiden. Bábá vill uppenbarligen inte ha någon slapphet i Yama och Niyamá. Får vårt sinne lite eftergift vänjer det sig vid den. Vi bör inte tillåta någon slapphet, och vårt uppförande ska vara i enlighet med principerna i Yama och Niyamá. …Läs berättelsen

    — En Márgii från Varanasi, Jamalpur, Ácárya Keshavánanda Avadhúta, “Reminiscences of Bábá”, “1.15. Be Strict in Yama and Niyama”

  • Äpplen till Gurun

    En gång reste en hängiven från Kashmir till Calcutta för att träffa Bábá. Han hade med sig äpplen i två eller tre lådor. På vägen, vid någon station, kom en tiggare och bad den hängivne att ge honom åtminstone två äpplen. Den hängivne vägrade att avstå två äpplen, eftersom alla äpplena var avsedda för Bábá, hans Guru, och ingen annan. Den stackars tiggaren bad tre gånger om två äpplen och sa att Gurun inte skulle bli förargad om han fick två äpplen, eftersom han hade varit hungrig i två dagar. Så gav tiggaren den hängivne tre chanser att ge honom två äpplen. Varje ny gång var bönen mycket mer enträgen och kraftfull, mer logisk och ömkansvärd än de föregående, men allt var förgäves. När den hängivne sedan kom fram till Calcutta och äpplena gavs till Bábá vägrade Han att ta emot dem. Han sa att när Han verkligen var hungrig och bad om dem tre gånger fick Han inte äpplena, och därför ville Han inte längre ta emot dem. Av den här händelsen drar vi lätt slutsatsen att vi ska se Gud, Brahma och Bábá i alla varelser, levande eller livlösa, människor eller djur, och tjäna dem därefter.Läs berättelsen

    — En hängiven från Kashmir, på väg till Calcutta, Kamal Kumar, “My Experiences with Bábá”, “6.5 Apples for Bábá”

  • Inte hotellet

    När Bábá kommit till Lyon i Frankrike fördes Han till ett hotell för att bo där. Bábá gick inte in på hotellet. HAN ville bo i jagriti tillsammans med de hängivna, Dádás, Didis och Márgiis. Man berättade för Bábá att det inte fanns någon egen toalett. Bábá insisterade på att HAN hellre ville ha de andligt sökandes sällskap än hotellet med all lyx och bekvämlighet. … Trots de enkla förhållandena jämfört med ett hotell trivdes Bábá med att bo i jagriti och tillbringade de sista tre minnesvärda dagarna med oss innan Han reste till Indien. … Bábá sa: ”I Europa har människorna bekvämligheter och resurser och lever ett lyxliv, men de flesta av dem känner sig ensamma och lider av psykiska problem. Det enda sättet att övervinna alla dessa besvär är att överlämna sig åt det Högsta, att söka skydd hos HONOM; genom att odla HANS sällskap löses de psykiska problemen.” …Läs berättelsen

    — Ácárya Savitánanda Avadhúta, Lyon, Frankrike, Ácárya Savitánanda Avadhúta, “Bábá Ánandamúrtijii: The Lord of Lords”, no. 53

  • En mission som skapar människor

    … ”Det finns ytterligare ett hinder för vårt pracharbete. Många människor vill gärna lära sig meditera, men avskräcks av att de inte förmår följa yama-niyama. Kan kravet på att strikt följa yama-niyama mildras, så att fler människor kan bli Márgiis?” … ”Vishvanáth, jag vill att Ananda Marga ska vara en mission som skapar människor och inte en mission som skapar lärjungar. Inget gott kan komma samhället till del från människor som inte följer moralens principer. De som tror att de kan utöva andlighet utan att följa yama-niyama förstår inte att sádhaná är omöjlig för den som inte följer det. Människor som inte följer moralens principer kan inte göra sitt sinne tillräckligt stadigt för att göra det Högsta medvetandets sádhaná. Moral är alltså en grundläggande förutsättning för andlighet, och de som inte följer yama-niyama kommer ändå till slut att sluta göra sin sádhaná. …Läs berättelsen

    — En tidig ácárya på en kvällspromenad, Jamalpur, Ác. Pranavátmakánanda Avadhúta, “Advent of a Mystery”, “40.1. Yama - Niyamá Is a Constant Endeavour”

Vad Shrii Shrii Ánandamúrti sa

  • ”Man kan inte säga att människolivets yttersta mål är att inte begå stöld; det önskvärda är att benägenheten att stjäla ska utplånas.”
    A Guide to Human Conduct, “Introduction”
  • ”Det man tänker eller säger i avsikt att skada andra kan vara ett faktum eller ett sakligt påstående, men det är inte satya.”
    Ánanda Vacanámrtam 4, “The Ten Characteristics of a Dhármika”
  • ”Kom ihåg att du har en plikt mot – ja, du står i skuld till – varje varelse i detta universum, men mot dig har ingen någon plikt; från andra har du ingenting att fordra.”
    Caryácarya 2, “Sádhaná (Intuitional Practice)”
  • ”Ordet Saḿyama betyder på saḿskrta ”reglerat uppförande”. Det bör klart förstås att Saḿyama inte innebär att förstöra något eller någon.”
    A Guide to Human Conduct, “Yama Sádhaná”

Videor

  • The Most Important Principles of Life - Yama & NiyamaÖppna på YouTube ↗

    The Most Important Principles of Life - Yama & Niyama

  • Yama Sadhana - The first step of Ashtanga Yoga. A complete system for the development.Öppna på YouTube ↗

    Yama Sadhana - The first step of Ashtanga Yoga. A complete system for the development.

  • Niyama Sadhana - The Second Step of Ashtanga Yoga: fundamental principles to liberate the mindÖppna på YouTube ↗

    Niyama Sadhana - The Second Step of Ashtanga Yoga: fundamental principles to liberate the mind

  • Gentle Fearlessness. AhimsaÖppna på YouTube ↗

    Gentle Fearlessness. Ahimsa

  • Strengthening the Heart. Sadhana of SatyaÖppna på YouTube ↗

    Strengthening the Heart. Sadhana of Satya

  • Satya and Nonviolent Communication: The Key to Overcoming Conflict in RelationshipÖppna på YouTube ↗

    Satya and Nonviolent Communication: The Key to Overcoming Conflict in Relationship

  • Asteya. A simple way to feel secure about material needs.Öppna på YouTube ↗

    Asteya. A simple way to feel secure about material needs.

  • How to always be high? The practice of Brahmacarya!Öppna på YouTube ↗

    How to always be high? The practice of Brahmacarya!

  • Aparigraha. The power of self-restraint.Öppna på YouTube ↗

    Aparigraha. The power of self-restraint.

  • Self Purification Practice Sadhana of ShaocaÖppna på YouTube ↗

    Self Purification Practice Sadhana of Shaoca

  • The art of Happiness, Sadhana of SantoshaÖppna på YouTube ↗

    The art of Happiness, Sadhana of Santosha

  • Sadhana of Tapah Kindling the fire withinÖppna på YouTube ↗

    Sadhana of Tapah Kindling the fire within

  • Svadhyaya. The sadhana of WisdomÖppna på YouTube ↗

    Svadhyaya. The sadhana of Wisdom

Frågor

Ställ en fråga →