Ananda Marga

Tantras process

9 min läsning · Filosofi · 25 februari 2015 · av Acarya Pranakrsnananda Avadhuta

I tantrayogans vetenskap läggs alltid tonvikten vid den mänskliga tillvarons tre sidor – fysiskt begär, psykisk drift och längtan efter det Stora.

I tantrayogans vetenskap läggs alltid tonvikten vid den mänskliga tillvarons tre sidor – fysiskt begär, psykisk drift och längtan efter det Stora.

En praktisk andlig vetenskap om att vidga sinnet och befria det från dess bindningar; ingen religion, och inget som handlar om sex. förklarar på ett klart språk hur kroppen och sinnet fungerar, och vilka metoder som utvecklar var och en av dem. Men en uppdelad analys går emot tantras anda och praktik. Man måste förstå hur dessa tre delar samverkar, hur de hänger ihop.

Hur dessa tre resurser används på rätt sätt och hur de tillsammans strävar mot målet att förenas med det Högsta måste upplevas i den dagliga praktiken. Därför ska processen i denna dynamiska rörelse nu förklaras.

Sinnesorganen för in information från omvärlden i sinnet. Motoriska organ sätter de inre önskningarna i handling. De tar informationen inifrån och uttrycker den utåt.

Ögonen, öronen, näsan, tungan och huden tar emot stimuli från den fysiska världen, som går längs nerverna till hjärnan och sedan till sinnet. När vi till exempel hör glassförsäljarens klocka, ser glassen och känner doften av smakerna, eller när vi ser och känner doften av mangon, ger sinnesorganen information till sinnet – människans mentala sida.

Sinnet gör en bild av denna information, och den kallar vi tanke. Sinnet återskapar de yttre upplevelserna som en tankeform eller bild. Som följd av den tanken sätts de motoriska organen – händerna, benen, stämbanden osv. – i rörelse. När vi hör glassförsäljarens klocka får sinnet benen att gå mot glassen för att se smakerna, handen att ta fram pengarna ur fickan och stämbanden att fråga försäljaren. Om vi ser något vi inte tycker om, som en kobra, sätter sinnet de motoriska organen i gång så att handen dödar eller fötterna springer. Upplevelsen lagras i sinnet som i en dator för framtida njutning, och det kallar vi att minnas.

Det sker tusentals samspel mellan människans fysiska och mentala sidor varje dag. Utifrån sinnesupplevelsen formar sinnet en bild som väcker begär, och begäret sätter de motoriska organen i gång. Det finns ett ständigt flöde av information – sinnenas mottagare, tankebild, begär, handling genom de motoriska organen.

Denna process i sinnet ger oss vissa positiva eller negativa känslor, idéer eller tankar. Det är sinnet som upplever njutning och smärta, himmel eller helvete. När sinnet har tagit emot informationen från sinnesorganen upplever det njutningen av den positiva idén eller smärtan av den negativa känslan. Tanken på glass skapar en positiv känsla, njutning. Bilden av en kobra i sinnet skapar en negativ reaktion, smärta.

I dagens värld med dess enorma tekniska utveckling står vi inför många psykiska sjukdomar. Stress, oro, spänningar, nervsammanbrott, högt blodtryck och de fysiska besvär som följer med det, som hjärtsjukdomar, magsår, njursvikt, förstoppning, huvudvärk, ryggvärk, muskelvärk, dålig matsmältning osv., rapporteras dagligen i tv, radio och tidningar, liksom i läkares och psykiatrikers kliniska studier. Vi klarar helt enkelt inte av det enorma antalet psykiskt och fysiskt sjuka människor. Allt vi gör är att försöka få dem att leva bekvämt med sjukdomen, eller att lägga in dem på sjukhus eller mentalsjukhus.

Vi har inte gått till roten av problemet. Om sinnet är orsaken till sjukdomen måste sinnet också vara botemedlet. Vad har det positiva och det negativa gemensamt? Båda är energi. Det är energi som uttrycker sig. En brandslang rymmer en stor mängd energi, koncentrerad i vattentrycket som leds genom slangen till munstycket. Det är för att det koncentrerade vattnet riktas mot elden som elden släcks. Samma brandslang skulle kunna riktas mot folkmassan som tittar på branden, eller upp i luften. Riktad mot elden gör den ett positivt arbete. Riktad mot folkmassan skadar den. Riktad upp i luften slösas energin bort.

På samma sätt riktas vår mentala energi ibland mot de positiva tankarna och ibland mot de negativa. Åt vilket håll vi än riktar energin kommer den positiva eller negativa tanken att suga upp den. Den livnär sig på vår energi och växer. Om vi alltså riktar vår energi mot medkänsla, självförtroende, samarbete och tillit blir resultatet ett större uttryck för dessa egenskaper. Om vi riktar energin mot vrede, rädsla, hat och tvivel blir den känslomässiga obalansen större. I inget av fallen tillför varken den positiva eller den negativa tanken något till vår energireserv. Som av en parasit sugs vår energi bort, och vår förmåga att klara vardagen minskar.

Yogan ger oss en praktisk teknik, en praktisk metod för att öka vår energireserv och behärska den, rikta den, kanalisera den och omvandla den. Den är en fysisk, mental och andlig vetenskap.

Vad ska vi göra med energin? Hur ska vi behärska den? Vart ska vi rikta den? Yogan handlar om den andliga omvandlingen av energi. Den metoden eller vetenskapen om omvandling är yoga. Den vetenskapliga omvandlingsprocessen är möjlig genom den andlige mästarens auktoritet, som överförs till ett enda ord som kallas ”Ett ljud eller en följd av ljud som, upprepade med betydelsen i tankarna, bär sinnet mot det Oändliga.”. Begreppet mantra kan belysas med följande berättelse.

En berömd yogi höll en föreläsning inför en stor publik vid University of Chicago i USA. Han hade bjudits in av universitetets professorer, och de hade gjort stor reklam för hans föreläsning. Under föreläsningen förklarade yogin ”mantra” ganska ingående. Senare, under frågestunden, ställde en av universitetets kända professorer en fråga. Han sa att han inte trodde att ett enda ord kunde förändra sinnet eller ändra ens syn på saker. Yogin svarade rakt på sak: ”Sätt dig, du är en dåre.”

Ordet ”dåre” träffade mannens stolthet så hårt och djupt att han blev röd i ansiktet, händerna började svettas och darra och han började skrika i raseri. Han påpekade att han var en av de professorer som hade sett till att yogin bjöds in till universitetet. Han räknade upp sina meriter, som var många, med en lång rad examina. Han gjorde dramatiskt klart att han var en man med stort anseende som man inte så lättvindigt kunde kalla ”dåre” offentligt.

Efter några minuter av professorns skrikande avbröt yogin honom och sa: ”Du sa nyss att du inte tror att ett enda ord kan förändra en människas sinne eller ändra hennes syn på saker, men med ett enda ord, ’dåre’, har jag förändrat ditt sinne från lugn till vrede. Det är ett enda ords kraft.”

Mantra är ett enda ord, men kraften i det ordet är mycket särskild, eftersom den kommer från Gurun, den som har herravälde över detta andliga förverkligande. Bara den som behärskar detta makalösa tillstånd kan överföra eller ingjuta den kraften i ett enda ord.

Precis som elektricitetens kraft överförs till bilbatteriet eller blodets energi förs över till en annan människa genom en transfusion, ingjuts eller planteras Guruns kraft i mantrat.

Detta mantra har sedan kraften att omvandla positiv och negativ energi till inspiration och hängivenhet. Genom att mantrat ständigt upprepas riktas energin mot mantrat, kanaliseras till mantrat. Mantrat förvandlar genom sin omvandlande kraft denna energi till andligt förverkligande; en intensiv känsla av kärlek väller fram inifrån.

Ansträngningen att kanalisera eller rikta denna energi till mantrat är vår individuella meditation. Resultatet av vår ansträngning, den intensiva känslan av kärlek till det Högsta, är Guruns gåva. Genom vår ansträngning att kanalisera energin får våra beståndsdelar – den fysiska, den mentala och den andliga – ny livskraft och utvecklas, och vi blir i stånd att ta emot kraften i förverkligandet av det Högsta.

När vi i allt högre grad upplever denna hängivenhet inspirerar den våra tankar och idéer. Dessa inspirerade tankar och idéer uttrycker sig genom de motoriska organen som handling och tjänande. Tack vare min meditation har jag till exempel upplevt en viss hängivenhet. Denna hängivenhet inspirerar mig att skänka mina oanvända kläder till de fattiga.

Önskan att skänka kläderna till de fattiga är en tanke som är inspirerad av min hängivenhet. Mina motoriska organ, händerna och fötterna, samlar ihop de gamla kläderna och bär dem dit där de ska delas ut till de fattiga. De fattiga kanske uppskattar min gåva och visar sin tillgivenhet. Jag mår bra. Jag gjorde något gott och de tycker om mig för det, så jag mår bra. Att må bra är en positiv idé eller tanke.

Men som yogi bryr jag mig inte om det positiva eller det negativa. Jag riktar den positiva känslan mot mantrat, och energin omvandlas till mer hängivenhet, som inspirerar mina tankar att göra större tjänster. Den större tjänsten ger mig en större positiv känsla, som jag kanaliserar till mantrat för att den ska omvandlas till mer och mer hängivenhet. Ju mer energi som riktas mot mantrat, desto större blir alltså upplevelsen av hängivenhet. Vilken tanke som än dyker upp i sinnet kommer jag att rikta den positiva eller negativa tankens energi mot mantrat.

På samma sätt kan jag få en negativ känsla i sinnet. Jag gjorde något gott, men det uppskattades inte. De tyckte inte om det jag gjorde. Jag känner en negativ tanke i sinnet. Ändå riktar jag den tankens energi mot mantrat, och mantrat omvandlar den till hängivenhet, som inspirerar mig att handla igen.

Detsamma gäller också problem. Energin i mitt problem bör kanaliseras till mantrat. Om jag riktar energin i mitt problem mot mantrat kommer den inspiration jag får av den hängivenhet som skapas med största sannolikhet att ge mig styrka och mod att övervinna problemet.

Problemen är aldrig större än vår förmåga att lösa dem.

Om vi ökar vår förmåga genom meditation kommer vi därför att kunna lösa de största problem. På så sätt inser vi att problemen är den hjälpande kraft som gör att energi omvandlas till hängivenhet och inspiration. Denna ständiga process – tankeenergi som riktas mot mantrat, omvandlas till hängivenhet, inspirerar tankar som omsätts i handling, vilket ger tankeenergi som åter kanaliseras till mantrat – skapar en dynamisk verkan.

Denna andliga dynamo påskyndar våra fysiska, mentala och andliga framsteg och vidgar sinnet, vilket leder till en universell syn och broderskap. Denna process av acceleration och fortskridande vidgning symboliseras av en unik formel som uttrycks i Pratika, tantras andliga symbol.

Yttre eller fysiskt tjänande, som utförs genom de motoriska organen, symboliseras av triangeln som pekar uppåt. Inre eller andligt tjänande, som sker genom att den mentala energin kanaliseras till mantrat, symboliseras av triangeln som pekar nedåt. Genom samspelet mellan detta inre och yttre tjänande förverkligas hängivenheten mer och mer.

Det symboliseras av den uppåtstigande solen. Individens slutpunkt eller mål är universellt broderskap eller universell syn. Att nå detta tillstånd av enhet med universums Skapare, Upprätthållare och Förstörare symboliseras av svastikan, som betyder seger.

Formeln är därför tjänande + meditation = hängivenhet, och hängivenheten leder oss till seger. Detta är yogans vetenskap, det progressiva utnyttjandets process. Detta är vägen till oändlig lycka.

Läs vidare