Mantrat är som en raketmotor som driver sinnet bortom de lägre medvetandenivåernas ”gravitationsfält”, genom allt det undermedvetna sinnets oväder, upp till det övermedvetna – och vidare. En riktig meditationsprocess innebär därför att man skapar en väldig psykisk energi genom intensiv koncentration på mantrat.
Mantrat är som en raketmotor som driver sinnet bortom de lägre medvetandenivåernas ”gravitationsfält”, genom allt det undermedvetna sinnets oväder, upp till det övermedvetna – och vidare. En riktig meditationsprocess innebär därför att man skapar en väldig psykisk energi genom intensiv koncentration på mantrat.
Vissa meditationssystem, där man inre upprepar vissa ljud, råder mediteraren att inte koncentrera sig på dem. Sådana tekniker är ganska avslappnande och uppfriskande, men för andlig upplyftning är koncentration nödvändig – den intensiva ansträngningen att fästa sinnet vid mantrat. Som bonden vars sinne var koncentrerat på hans sjuka son, kemisten som var koncentrerad på sin forskning eller mediet som var koncentrerat på sin kristallkula – sinnets fasta uppmärksamhet på vilket tankeobjekt som helst skapar den inre energi som behövs för att lyfta sinnet till subtilare nivåer. Försök med mediterare i Ananda Marga, vars process börjar med koncentration, har visat att deras kroppar och sinnen inte sover eller vilar passivt, utan befinner sig i ett tillstånd av intensiv fysiologisk aktivering: mer energi, inte mindre, strömmar genom dem.
Ett Ett ljud eller en följd av ljud som, upprepade med betydelsen i tankarna, bär sinnet mot det Oändliga. tre egenskaper:
Pulserande
Vad är mantrats särskilda verkan, som gör att man genom att fästa sinnet vid det kan överskrida det lägre sinnets okunnighet och illusioner? Ett mantra måste ha tre egenskaper för att hålla det rastlösa sinnet stilla, ge det energi och föra det till subtilare sfärer. Det måste vara pulserande, inkantativt och ideativt.
För det första måste det vara pulserande. Det måste ha två stavelser, så att det kan flöda rytmiskt med andningen, för andningen har en djup inverkan på ens medvetandetillstånd. Du har kanske märkt att när du är arg eller upprörd är andningen snabb och kort, men när du är uppslukad av en uppgift andas du av dig själv långsamt och djupt.
Andningen hänger nära samman med flödet av livsenergi i kroppen, som kallas prana, och den påverkar i sin tur sinnet starkt. Om andningen är snabb och oregelbunden blir pranan ostadig och upprörd; sinnet blir oroligt, och varseblivning och tänkande blir oklara. Därför är kontroll av andningen pranayama en viktig del av yogaträningen. Ju mer andningen saktas ner och regleras, desto större blir lugnet i pranan och desto större blir koncentrationen och kontrollen över sinnet.
Det var en gång en minister som hade väckt sin kungs stora missnöje. Som straff lät kungen spärra in honom högst upp i ett mycket högt torn, där ministern lämnades att dö. Den natten kom ministerns trofasta hustru gråtande till tornet för att se om hon på något sätt kunde hjälpa honom att fly. Han bad henne komma tillbaka till tornet nästa natt och ta med sig ett långt rep, lite snöre, en sidentråd, en skalbagge och en kruka honung. Hon undrade över den märkliga uppmaningen men lydde, och nästa natt kom hon med det han hade bett om. Ministern bad henne knyta sidentråden ordentligt runt skalbaggens ben, smörja dess antenner med en droppe honung och sätta den på tornmuren med huvudet uppåt. Lockad av honungsdoften kröp skalbaggen långsamt uppför muren och drog sidentråden efter sig. Flera timmar senare nådde den toppen, och ministern fångade den och knöt upp sidentråden. Sedan bad han sin hustru knyta trådens andra ände, som hängde ner till marken, vid det långa snöret. Ministern drog upp tråden tills han kunde gripa tag i snörets ände. Därefter bad han henne knyta repet vid snörets andra ände, och när han hade dragit upp snöret grep han repet, knöt fast det vid tornfönstret – och gled ner till friheten.
Sidentråden är andningens rörelse snöret är pranan, eller livsenergin, och repet är sinnet. Genom att kontrollera andningens rörelse kan vi få kontroll över pranan; genom att kontrollera pranan kan vi kontrollera sinnet. Då når vi befrielse från alla bojor.
Mantrat måste alltså ha två stavelser, så att den långsamma och rytmiska inre sången av det saktar ner andningen, stadgar pranan och lugnar och tyglar sinnets rastlösa vandrande.
Ett mantras andra egenskap: inkantativt
Den andra egenskapen är att det är inkantativt. Mantrat måste ha ett visst ljud, ett visst vibrationsmönster, så att det, när det upprepas inombords, höjer individens egen vibration, eller ”entitativa rytm”.
Varje entitet i denna skapelse har sin egen särskilda entitativa rytm, sin egen ton i den universella harmonin. Från pulserande kvasarer till oscillerande elektroner – från bergskedjornas ultraljudsmelodi till varelsernas oupphörliga genljud, när de sjunger och trummar, surrar och klickar, skrattar och gråter – är alla tonerna samordnade i en väldig kosmisk konsert.
Källan till denna oupphörliga rytmiska rörelse är det oändliga medvetandet, ljudlöst och stilla, fridens ocean. Ostört av varje vibration flödar det i en oändlig rak linje genom evigheten.
De forna vise, som hade låtit sina sinnen gå upp i detta hav av outtryckt medvetande, insåg att universum är ett vibrationernas spel av skiftande vågor med olika våglängder. Genom sina intuitiva krafter kom de att förstå de lagar för universell harmonik som styr detta vibrationsflöde, och de utvecklade en subtil vetenskap om ljud för att påverka skapelsens rytmer – utan någon mekanisk apparat.
Den indiska musiken, som utvecklades av den store yogamästaren Shiva för mer än sjutusen år sedan, var en gren av den vetenskapen. De klassiska ra’gas, eller tonskalorna, är så fint avstämda mot naturens rytmer att varje raga bara ska spelas eller sjungas under en viss årstid och vid en viss tid på dygnet, för att väcka en bestämd känsla hos musikern och publiken. En raga spelas bara i gryningen på våren, för att väcka stämningen av universell kärlek; en annan sjungs bara på kvällen om sommaren, för att väcka medkänsla; ännu en bara mitt på dagen under regnperioden, för att kalla fram mod.
Det sägs att musikens mästare inte bara behärskade människans känslor, utan också alla naturens yttringar de kunde frambringa värme och regn efter behag, och enbart vibrationerna från deras röster fick fint stämda musikinstrument att klinga med! Historiska dokument beskriver de märkliga krafter som Tansen besatt, Akbar den stores hovmusiker på 1500-talet. När kejsaren befallde honom att sjunga en nattraga medan solen stod högt på himlen, fick Tansens vibrerande sång genast hela palatset att höljas i mörker.
Men den subtilaste av alla dessa ljudvetenskaper var vetenskapen om mantra. Mästarna visste att varje individs entitativa rytm vibrerar med en viss frekvens. Liksom många instrument i en symfoni som spelar i harmoni frambringar kombinationen av alla sinnets och kroppens olika ”biorytmer” (psykiska vågor, hjärtslag, ämnesomsättning och så vidare) individens särskilda ”melodi”. Om denna individuella melodi lyfts till subtilare och långsammare frekvenser blir den till slut oändlig – och sinnet går upp i det gränslösa kosmiska medvetandet.
Genom långa inre experiment utvecklade yogierna en serie kraftfulla ljud, eller mantran, som när de upprepas inombords ger genklang i individens entitativa rytm och gradvis förvandlar den till den Högsta fridens oändliga raka linje.
Dessa ljud hade sitt ursprung inne i deras egna kroppar, och de systematiserades till jordens äldsta alfabet och språk – sanskrit.
Sanskrit: människokroppens eviga sång
Slut ögonen en stund och lyssna bara.
Vad hörde du? Även när vi befinner oss i en ”tyst” miljö bombarderas våra öron av så många ljud: maskinernas dova surr, avlägsna röster som bärs av vinden, fågelsång, telefoner, byggbuller, trafik det verkar omöjligt att komma undan yttre buller i den moderna världen.
Men om vi kan dra tillbaka sinnet från dessa yttre ljud hör vi mycket subtilare, inre vibrationer. I den absoluta stillheten i ljudisolerade kammare i vetenskapliga laboratorier, avskärmade från allt yttre buller, har en del människor kunnat höra några av dessa inre ljud: en hög, ljus klang och ett djupt dunkande vibrationerna från deras eget nervsystem och blodets pulserande.
För tusentals år sedan kunde yogier som mediterade i den totala tystnaden i grottor eller berg dra tillbaka sina sinnen inte bara från yttre ljud, utan också från den fysiska kroppens ljud. Då kunde de fästa sinnet vid centra av subtil energi inom sig. Längs ryggraden och i hjärnan finns sju psykiska energicentra, eller Ett centrum för psykisk energi i kroppen; de sju viktigaste ligger längs ryggraden., som styr hur sinne och kropp fungerar. De flesta människor är omedvetna om dessa chakras, men när sinne och kropp förfinas genom meditation kan dessa subtila energicentra uppfattas och kontrolleras.
Chakras har beskrivits av upplysta helgon och mystiker från alla andliga vägar och kulturer – av buddhister, forntida kineser, hinduer, tantriker, kristna och judiska mystiker, sufier och amerikanska ursprungsfolk. På senare tid har även vetenskapen upptäckt dem. Känsliga instrument har mätt energiutstrålning (bortom de frekvenser som man vet kommer från biokemiska, anatomiska system) som strömmar ut från kroppens yta exakt där chakras sitter.
De forna yogier som riktade sitt inre öra mot dessa energicentra kunde höra de subtila vibrationer som strålade ut från vart och ett av dem – 49 olika vibrationer sammanlagt. Sedan uttalade de dem högt, och vart och ett av dessa subtila inre ljud blev en bokstav i sanskritalfabetet
Så utvecklades sanskritspråket – ibland kallat ”alla språks moder” – ur de utåtvända ljuden från våra subtila inre energier. Det är människokroppens eviga sång.
Mantrat förvandlar den entitativa rytmen
Yogierna förenade sedan dessa kraftfulla ljud till mantran som är avstämda mot kosmos universella rytmer. I tusentals år skrevs dessa mantran aldrig ner, för att de inte skulle missbrukas av ovärdiga maktsökare, utan de fördes vidare direkt från guru till lärjunge. Än i dag måste de läras personligen av en behörig lärare i Ananda Marga, för olika individer med olika entitativa rytmer får olika mantran att koncentrera sig på. Därför använder människor av alla nationaliteter, oavsett språk, sanskritmantran i meditationen, eftersom sanskrit är det universella språket för självförverkligande.
Den upprepade inre sången av mantrats subtila inre musik (den ”inkantativa rytmen”) i meditationen får chakras att vibrera och stillar sinnets rastlöshet:
Gradvis saktar mediterarens entitativa rytm ner i samklang med mantrat
Till sist förvandlas den till den kosmiska rytmens raka linje och går upp i det kosmiska medvetandets evigt stilla och fridfulla hav, målet för all yogaövning.
Ett mantras tredje egenskap: ideativt
Mantrat är inte bara ett vibrerande, pulserande ljud som bringar alla sinnets och kroppens rytmer i harmoni med den Högsta rytmen. Det har också en bestämd, vidgande betydelse.
I århundraden har yogier lärt ut den enkla sanningen: ”Som du tänker, så blir du.” I dag är det ett erkänt psykologiskt faktum att sinnet blir likt det objekt det ideerar på. Många försök har visat att vårt medvetande tenderar att gå upp i eller identifiera sig med varje fokus för uppmärksamheten som hålls kvar tillräckligt länge. Visualiseringar och affirmationer förvandlar därför gradvis våra sinnen i enlighet med det de koncentrerar sig på.
Psykologer vet att människor ofta begränsas av de negativa eller underlägsna föreställningar de har om sig själva, och de försöker därför ändra vår ”självbild” och på så sätt helt förvandla vår personlighet. I ett försök kunde en man – svettig och ansträngd så mycket han förmådde – bara lyfta 150 kilo. Sedan hypnotiserades han, och hypnotisören upprepade: ”Du är världens starkaste man du har en enorm styrka!” Under hypnos lyfte han 200 kilo utan minsta ansträngning eller svårighet.
I dag använder många människor över hela världen ”det positiva tänkandets kraft”, positiva affirmationer och kreativa visualiseringar för att bli mer framgångsrika, mer populära, rikare. Men yogans mål är inte så snävt eller begränsat som världslig framgång eller rikedom. Det är inget mindre än oändligheten – sinnets oändliga vidgning tills det går upp i det Högsta medvetandet.
Därför använder meditationsprocessen också en upprepad affirmation – mantrats betydelse: ”Jag är oändligt medvetande”, ”Jag är ett med Det.” I själva verket är detta verkligheten – på vårt väsens högsta nivåer är vi oändliga och har alltid varit det; vi inser det bara inte, eftersom vi identifierar oss med vårt lilla ego, med sinnets begränsade lägre nivåer.
Genom daglig övning, genom den ständiga ideationen ”Jag är Det”, minskar vi alltså gradvis vår falska identifikation med kroppen och det lägre sinnet och identifierar oss med det saliga Självet inom oss. När sinnet gradvis och omärkligt vidgas genom allt högre lager blir vi en härlig dag helt fria från egots alla bojor och inser att vi inte är denna kropp, inte detta sinne, inte denna ofullkomliga personlighet – vi är oändliga. Vi är det Högsta medvetandet. I det ögonblicket går vi bortom mantrat – bortom pulsering, bortom vibration, bortom ideation – och i andlös tystnad löses vi upp i en extatisk förening med allts ursprung.
Förr eller senare kommer vi alla att uppleva det – det är varje människas födslorätt. Varje människa är en kanal för oändlig kraft, energi och kunskap – ett kärl som ska fyllas med denna aldrig sinande salighet. Det som uppenbarats genom drömmar, hypnos, hallucinationer, kreativa ingivelser och intuitiv framsynthet har gett oss en aning om våra inre rymders gränslösa resurser. Nu måste vi hejda sinnets drift utåt och vända medvetenheten inåt mot sig själv, så att vi kan utforska Ljusets rike inom oss.
”Det Högsta medvetandet finns inom dig som smör i mjölk; kärna ditt sinne genom meditation, så kommer Han att framträda – du kommer att se att det Högsta medvetandets glans lyser upp hela ditt inre väsen. Han är som en underjordisk flod inom dig. Ta bort sinnets sand, så finner du det klara, svala vattnet inom dig.” >— Shrii Shrii Anandamurti

