Innehåll
- Grundad på andlighet
- Synen på kosmiskt broderskap
- Universalitet i den konstitutionella strukturen
- Erkänner den mänskliga psykologins fyra grundläggande varnas
- Moraliskt ledarskap
- Politisk centralisering
- Självförsörjande socioekonomiska zoner
- Ekonomisk decentralisering
- Kooperativ
- Jordbruk
- Industri
- Balanserad ekonomi
- Maximalt utnyttjande av alla resurser och förmågor
- Rationell fördelning
- En lycklig förening av individuell frihet och kollektivt ansvar
- Livets minimibehov garanterade för alla
- Incitament för särskilda förtjänster och färdigheter
- Ständigt stigande levnadsstandard och gemensamt välstånd
- Full lokal sysselsättning
- Lämplig vetenskap och teknik
- Ekologi
- Yttrandefrihet
- En politik som anpassar sig efter omständigheterna och leder till sociala framsteg
- Progressivt utnyttjande av alla faktorer
- För allas välfärd och lycka
- Ladda ner Prout-tankeutställningen genom att klicka på varje bild:
Följande punkter sammanfattar de viktigaste sidorna av Prout:
”Samhället behöver en rörelse av liv, kraft och framsteg, och för detta förespråkar Ananda Marga den progressiva utnyttjandeteorin (Progressive Utilization Theory, teorin om progressivt utnyttjande: en social och ekonomisk modell byggd på kooperativ, ekonomisk demokrati och grundbehoven tryggade för alla.), som betyder progressivt utnyttjande av alla faktorer. De som stöder denna princip kan kallas ’proutister’.” >— Prabhat Ranjan Sarkar
Följande punkter sammanfattar de viktigaste sidorna av Prout:
Grundad på andlighet
Alla längtar efter det Högsta, medvetet eller omedvetet. Alla vill ha oändlig lycka, fullkomlig frid. Den andliga törsten släcks när man når den Högsta saligheten. Därför är andlig praktik nödvändig. För andlig praktik behövs sinnet, men för att sinnet ska fungera som det ska måste kroppen tas om hand på rätt sätt. De fysiska behoven måste komma före den psykoandliga utvecklingen och höjningen. Andligheten är alltså kopplad till de socioekonomiska nödvändigheterna. Därför är Prout, som socioekonomisk teori, grundad på andlighet.
Synen på kosmiskt broderskap
Se Nyhumanism
Universalitet i den konstitutionella strukturen
För ett kosmiskt broderskap behövs följande:
- En gemensam livsfilosofi (den om det kosmiska arvet).
- Samma konstitutionella struktur, med ett världsspråk som används vid sidan av de lokala språken, en världsregering som verkar tillsammans med lokala regeringar och en enda världsmilis för att lösa regionala och internationella konflikter. Konstitutionen bör innehålla en rättighetsförklaring som garanterar trygghet för alla djur och växter, garanterad köpkraft för alla människor och de grundläggande mänskliga rättigheterna – andlig praktik, kulturellt arv, utbildning och uttryck på det egna ursprungliga språket.
- En gemensam strafflag, med tonvikten på att förbättra snarare än att straffa, och där individen tas emot i samhället igen när hon har bättrat sig.
- Tillgång till livets minimibehov.
Erkänner den mänskliga psykologins fyra grundläggande varnas
Varna betyder ”mental färg”. Det finns fyra grundläggande varnas i det mänskliga samhället: shudra (arbetare), ksattriya (krigare), vipra (intellektuell) och vaeshya (köpman). Prout erkänner att den ”sociala cykeln” rör sig efter vilken varna som dominerar vid en viss tid: från shudra till ksattriya till vipra till vaeshya, följt av en ”shudrarevolution” och början på en ny cykel.
Moraliskt ledarskap
För det gemensamma bästa måste ledare i maktpositioner ha stark moralisk integritet, föredömligt uppförande och osjälvisk hängivenhet åt samhället. Makten bör inte läggas i händerna på enskilda personer utan på ett kollektivt ledarskap.
”Den sociala kontrollen måste ligga i händerna på dem som på samma gång är andligt höjda, intelligenta och modiga.” Sådana mentalt utvecklade och andligt höjda ledare kallas sadvipras, ”de andliga revolutionärer som arbetar för progressiva förändringar i människans höjning på en väl genomtänkt och i förväg planerad grund, genom att hålla fast vid Yama och Niyama”. >— Prabhat Ranjan Sarkar
Politisk centralisering
Prout förespråkar en federal (global) regering för övergripande samordning, tillsyn och lagstiftning, i kombination med lokala (närliggande) regeringar för lokal ekonomisk planering, samordning och kontroll över de lokala resurserna.
Federala och lokala regeringar skulle ha en högsta styrelse av sadvipras utöver de lagstiftande, verkställande och dömande organen.
I varje valprocess skulle väljarna – liksom kandidaterna – behöva ha följande tre egenskaper för att valet ska vara giltigt:
- Moral.
- Utbildning.
- Socioekonomisk-politisk medvetenhet.
Självförsörjande socioekonomiska zoner
Sanskritordet för ”samhälle” är samaj. I ordets verkliga betydelse avser det den kollektiva gemenskapen av dem som är engagerade i samhällets framsteg, det vill säga ”att alla marscherar tillsammans i samklang, inspirerade av samma ideologi, mot ett gemensamt mål”.
För att genomföras i praktiken bör samajer bildas som självförsörjande socioekonomiska zoner, upprättade på grundval av sådana gemensamma faktorer som etnicitet, kultur, språk, ekonomisk situation och geografiskt läge.
Att vara medlem i en samaj bör inte bero på födelseort, nationalitet eller någon annan begränsande faktor. Det enda kriteriet är att man låter sitt eget socioekonomiska intresse smälta samman med den berörda samajens socioekonomiska intresse.
Med tiden ”kommer varje samaj att gå samman med angränsande samajer när de nödvändiga kriterierna är uppfyllda. Det kommer att öka deras gemensamma välstånd.” Sammanslagningen av samajer med allt större socioekonomisk enhetlighet kommer till slut att leda till en enda universell samaj.
Därför är samaj ”universell i andan, men regional i tillämpningen”.
Ekonomisk decentralisering
Medan den politiska makten måste ligga i händerna på centralt placerade moralister, bör den ekonomiska makten och besluten ligga under lokal kontroll, eftersom det är de lokala ledarna och planerarna som känner samhörighet med sin bygd, förstår områdets problem och kan genomföra åtgärder snabbt och effektivt (till skillnad från centraliserad ekonomisk planering och produktion, som i sig är ineffektiv och leder till ekonomisk och social ojämlikhet).
Lokalbefolkningens frihet att fatta sina egna ekonomiska beslut kallas därför ekonomisk demokrati. För att den ska lyckas måste livets minimibehov garanteras alla (genom ökad köpkraft), och inga utomstående får tillåtas lägga sig i den lokala ekonomin.
Kooperativ
Kooperativ är ”det bästa uttrycket för mänsklig ljuvhet i den fysiska sfären”, eftersom de fungerar som enheter av samordnat samarbete, och varje medlem känner sig ett med arbetet, eftersom hon eller han bidrar direkt till kooperativets verksamhet och beslutsprocess och får gott om möjligheter att utveckla sina slumrande förmågor. Incitament ger motivation, och många individers välstånd och resurser förenas till nytta för kooperativet som helhet. Varje medlem har en känsla av ägarskap, eftersom hon eller han äger andelar i kooperativet efter den mark, det kapital eller den utrustning hon eller han har bidragit med.
Kooperativ kommer att vara det bästa sättet att producera och fördela varor och tjänster i varje decentraliserad ekonomi. I själva verket är en decentraliserad ekonomi avgörande för att de ska lyckas. Andra nödvändiga faktorer är moral, en stark förvaltning och att alla medlemmar i kooperativet helhjärtat accepterar systemet.
Typer av kooperativ är jordbrukskooperativ, industrikooperativ (för produktion av varor), konsumentkooperativ (för distribution av varor) och övriga (tjänster, bank, bostäder, sjukvård osv.).
Jordbruk
Eftersom mat är den viktigaste av alla varor är jordbruket den viktigaste delen av ekonomin och bör ha samma ställning som industrin, även när det gäller lönenivåer.
För bästa möjliga jordbruksproduktion bör jordbruksmarken socialiseras. Det måste göras psykologiskt (eftersom många människor har en stark känslomässig bindning till sin jord) i fyra steg:
- Alla olönsamma jordinnehav förs in i det kooperativa systemet.
- All mark förs obligatoriskt in i det kooperativa systemet.
- Rationell omfördelning av marken efter behov och förmåga.
- Produktion och distribution helt inom det kooperativa systemet.
Industri
Prout förespråkar en industristruktur i tre nivåer:
- Nyckelindustri: Stora och/eller komplexa industrier, inklusive alla nödvändiga varor och tjänster, som drivs utan vinst och utan förlust av varje lokal regering. Förutom att tillhandahålla nödvändiga varor och tjänster skulle de också fungera som kärnan för andra industrier.
- Storskalig industri: Kooperativ som upprättas nära de viktigaste nyckelindustrierna för råvaror och producerar halvnödvändiga varor och tjänster. Dessa industrier skulle vara ekonomins huvudsektor och drivas med marginell (rimlig) vinst.
- Småskalig industri: Små och enkla företag som drivs som privata företag och producerar icke nödvändiga varor och tjänster (lyx) med marginell vinst. De skulle behöva anpassa sig till den kooperativa sektorn.
Generellt bör produktionen ske för konsumtion snarare än för vinst, lokal arbetskraft och lokala råvaror bör ges företräde, varor som finns lokalt bör inte importeras, och bara högt förädlade varor bör exporteras.
Balanserad ekonomi
Till att börja med bör 30–40 procent av människorna arbeta direkt i jordbruket (mat är det första), 20 procent i agroindustrin (förädling och distribution efter skörden), 20 procent i agrikoindustrin (utrustning och förnödenheter före jordbruksledet), 10 procent i handel och 10 procent i tjänstesektorn (förvaltning, utbildning, juridik, sjukvård osv.).
Så småningom, när antalet människor i jordbrukssektorn minskar, bör 20–30 procent av människorna arbeta i icke-jordbruksindustrier. Det kommer att höja levnadsstandarden och samhällets gemensamma välstånd.
Maximalt utnyttjande av alla resurser och förmågor
Maximalt utnyttjande betyder att ett visst föremål tjänar det största antalet människor under den längsta tiden. Det innebär modernisering, inklusive automatisering och mekanisering.
”Att använda utrustning från den outvecklade vetenskapens tid i den utvecklade vetenskapens tid är ingalunda ett tecken på framsteg.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Modernisering i en ekonomi där produktionen sker för konsumtion snarare än för vinst får följande verkningar: kortare arbetstid, högre kvalitet och större mängd i produktionen, besparing av tid och kraft, och frihet för människor att använda sin fritid till psykiska och psykoandliga strävanden.
Rationell fördelning
Rationell fördelning innebär att välståndet fördelas i första hand efter var och ens behov och i andra hand efter var och ens särskilda förtjänster och färdigheter. Det betyder inte lika fördelning, eftersom det skulle förstöra viljan att arbeta och leda till stagnation.
”De som tänker på att göra alla lika tänker i själva verket på att förstöra alla.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Samtidigt innebär det ett tak för individens förmögenhet, för att hindra överdriven ackumulation. Världens psykiska och andliga rikedom är obegränsad, men den fysiska rikedomen är det inte. Att samla på sig fysisk rikedom leder därför till att andra berövas.
”Om en person skaffar sig och samlar på sig överdriven rikedom inskränker hon eller han direkt andras lycka och bekvämlighet i samhället. Ett sådant beteende är uppenbart samhällsfientligt.” >— Shrii Shrii Anandamurti
En lycklig förening av individuell frihet och kollektivt ansvar
Individens välfärd är oupplösligt förbunden med kollektivets välfärd, och tvärtom. Därför får den individuella friheten inte nå den punkt där den inskränker den kollektiva välfärden.
”Man måste främja den individuella välfärden, driven av andan att främja den kollektiva välfärden.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Livets minimibehov garanterade för alla
Livets minimibehov (mat, kläder, bostad, utbildning och sjukvård) måste tillgodoses för alla, genom lämplig sysselsättning och tillräcklig köpkraft.
”Om en enda person dör av brist på livets minimibehov är hela samhället skyldigt.” >— Prabhat Ranjan Sarkar
Köpkraften (och inte inkomsten per capita) är det sanna måttet på levnadsstandard.
”För att höja nivån på människors minimibehov är den bästa politiken att öka deras köpkraft.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Incitament för särskilda förtjänster och färdigheter
För att uppmuntra utvecklingen av mänskliga strävanden och prestationer bör incitament för särskilda förtjänster och färdigheter ges utifrån dessa färdigheters sociala värde.
Tre slags incitament:
- Möjligheter och en gynnsam miljö (individuellt och kollektivt).
- Materiell belöning (helst i form av konsumtionsvaror).
- Uppmuntran att göra mer gott arbete.
Ständigt stigande levnadsstandard och gemensamt välstånd
”Konsumtionen bör höjas till nivån av det gemensamma välståndet.” Det betyder att när det gemensamma välståndet ökar bör också standarden för minimibehoven och incitamenten öka, vilket ger en högre levnadsstandard. Denna process bör vara ständigt stigande. Men avståndet mellan minimibehov och incitament bör minska med tiden.
”Att höja folkets lägsta levnadsstandard är tecknet på ett samhälles livskraft.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Full lokal sysselsättning
Arbete bör finnas för varje arbetsför person. En rationell fördelning av välståndet kommer att säkra en hög genomsnittslön och tillräcklig köpkraft. Därtill kommer moderniseringen att ge kortare arbetstid för samma lön, men det är bara möjligt om produktionen sker för konsumtion, inte för vinst.
Varje person bör få ett meningsfullt arbete efter sin mest utvecklade förmåga. Samtidigt bör hon eller han få lämpligt utrymme och tillfälle att utveckla mindre utvecklade förmågor, beroende på vilka resurser som finns.
Socioekonomisk trygghet för dem som inte kan arbeta (på grund av sjukdom, svaghet eller ålderdom) är nödvändig. Den kan ordnas om produktionen sker för konsumtion snarare än för vinst.
Lämplig vetenskap och teknik
Vetenskapen är till ”för tjänande och välsignelse”, alltså till nytta för samhället som helhet. Därför måste den stå under moralisternas (sadvipras) kontroll.
”Använd alltid vetenskapen till mänsklighetens välfärd. De som missbrukar vetenskapen för destruktiva syften är mänsklighetens fiender. Vetenskapen bör alltid odlas med ett sattviskt motiv. Levande varelsers kollektiva välfärd kommer att förbli en avlägsen dröm så länge vetenskapen och den världsliga makten inte helt kontrolleras av sattviska människor.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Ekologi
Konstitutionens rättighetsförklaring bör innehålla en bestämmelse om fullständig trygghet för alla djur och växter. Ekologiskt sunda åtgärder är bland annat integrerat jordbruk, skogsplantering, vattenvård, alternativ energi och skyddade områden för vilda djur och växter, såsom djurreservat och växtreservat.
”Människorna måste vara försiktiga från och med nu. De måste omforma sina tankar, planer och handlingar efter ekologins krav. Det finns inget alternativ.” >— Prabhat Ranjan Sarkar
Yttrandefrihet
Prout uppmuntrar yttrandefrihet på alla livets områden som gagnar det gemensamma bästa, och avråder samtidigt från de grövre uttryck för livet som skadar samhällets välfärd och framsteg.
De grundläggande mänskliga rättigheterna är andlig praktik, kulturellt arv, utbildning och uttryck på det egna ursprungliga språket.
Som en konstitutionell rättighet bör utbildningen vara kostnadsfri för alla upp till den högsta nivån.
Konsten är – liksom vetenskapen – till ”för tjänande och välsignelse” och bör alltid präglas av en anda av välfärd.
Medierna – liksom konsten och utbildningen – bör vara helt fria från all politisk inblandning, direkt eller indirekt.
En politik som anpassar sig efter omständigheterna och leder till sociala framsteg
Prouts principer är oföränderliga, men politiken måste anpassa sig efter omständigheterna. ”Det rätta sättet att använda ett föremål förändras när tid, rum och person förändras.”
”Metoden för utnyttjandet bör variera i takt med förändringar i tid, rum och person, och utnyttjandet bör vara av progressiv natur.” >— Shrii Shrii Anandamurti
Framsteg i ordets verkliga mening sker bara i den andliga sfären. Därför är sociala framsteg den kollektiva rörelsen mot den högsta andliga ståndpunkten.
Progressivt utnyttjande av alla faktorer
Prout står för det progressiva utnyttjandet av alla grova, subtila och kausala möjligheter i den mänskliga och kosmiska tillvaron, och för att dessa möjligheter kanaliseras in i det andliga flödet, det eviga Högsta Väsendet.
För allas välfärd och lycka
Citat utan källangivelse är av Prabhat Ranjan Sarkar (Shrii Shrii Anandamurti)


[](/pdf/ProutLeaflet.pdf)
[](/pdf/ProutBooklet.pdf)
[](/pdf/ToolstoChangetheWorld.pdf)
[](http://prout.info)
[](/pdf/ProutStudyGuide.pdf)
Ladda ner Prout-tankeutställningen genom att klicka på varje bild:









