Enligt Ananda Margas filosofi är sinnet rent medvetande som har modifierats av den verkande principen (Prakrti) till tre funktionella delar: mahat (”jag är”), aham (”jag gör”) och citta (”jag har gjort”). På grund av den verkande principens fortsatta aktivitet på citta-delen skapas dock fem olika lager, eller kosas.
Enligt Ananda Margas filosofi är sinnet rent medvetande som har modifierats av den verkande principen (Den skapande, verkande princip som formar allt inom medvetandet.) till tre funktionella delar: mahat (”jag är”), aham (”jag gör”) och citta (”jag har gjort”). På grund av den verkande principens fortsatta aktivitet på citta-delen skapas dock fem olika lager, eller Ett skikt i sinnet; Ananda Margas filosofi beskriver fem, från det grövsta till det allra subtilaste.. För att förklara människans intellektuella och intuitiva förmågor är det viktigt att förstå hur dessa fem kosas fungerar. Att förstå sinnets fem lager hjälper också i de olika andliga övningar som är utformade för att fullända dessa lager av sinnet.
Sinnets indelning i fem lager liknar en lök – när ett lager skalas bort kommer nästa fram, tills man når det innersta lagret.
Sinnets yttersta lager är i själva verket den fysiska kroppen, som vi kan betrakta som sinnets sjätte lager. Den fysiska kroppen är formad av den mat vi äter och kallas på sanskrit annamaya kosa. Genom att erkänna att kroppen är sinnets grund undviker Ananda Margas filosofi den dualism mellan sinne och kropp som har bekymrat vissa filosofiska system. Och genom att se kroppen som en integrerad del av sinnet tar den som utövar tantrayoga med kroppens utveckling i programmet för andlig utveckling.
Behovet av att låta omsorgen om kroppen ingå i ett helhetsprogram för sinnets utveckling visas i berättelsen om Gautama Buddha, som i sitt sista sökande efter upplysning lovade att sitta i meditation tills han nått sitt mål. Han satt i flera dagar utan att äta eller sova, men kroppen försvagades gradvis tills han inte längre orkade hålla meditationsställningen. Som tur var såg en ung kvinna Gautamas nöd och kom med en skål mat till honom. Han åt maten och fortsatte med förnyad kraft sin mödosamma andliga övning, och efter ytterligare några dagar insåg han sitt sanna jag.
Bortom annamaya kosa finner vi sinnets första icke-fysiska lager, som kallas kamamaya kosa. Kama betyder begär, och det är detta lager som styr och vägleder vår relation till den yttre världen. Sinnesorganens och rörelseorganens arbete (ögon, öron, näsa, tunga, hud, lemmar och så vidare) styrs av denna kosa. Det är detta lager av sinnet som är verksamt i vårt vanliga vakna medvetande. Det förnimmer den yttre världen och hjälper våra rörelseorgan att reagera på världen. Inom västerländsk psykologi kallas det ”det medvetna sinnet”. Om någon ser en tårtbit, sedan vill äta den och till sist låter sina rörelseorgan genomföra önskan, har vi ett typiskt exempel på hur kamamaya kosa arbetar.
Längre in i sinnet finner vi ytterligare ett lager, som kallas manomaya kosa och också kallas det subtila sinnet. Det är detta lager som styr minnet. Alla minnen lagras här, och vi kan återkalla en tidigare upplevelse tack vare detta lagers förmåga. Dessutom beror sinnets förmåga att bearbeta och använda tidigare inhämtade uppgifter också på detta lager.
Ett exempel på hur det arbetar är en universitetsstudent som läser många böcker inför en tentamen. På tentamen kanske det kommer en eller två frågor, och det är manomaya kosa som återkallar de olika fakta från alla böckerna och hjälper till att föra samman dem till ett sammanhängande svar.
Manomaya kosa kallas inom psykologin ”det undermedvetna sinnet”. Det undermedvetna sinnet är aktivt under sömnen, medan det medvetna sinnet (kamamaya kosa) är inaktivt. Drömmarna äger rum i detta lager. En ytterligare funktion hos manomaya kosa är att njutning och smärta upplevs här.
Till skillnad från många skolor inom västerländsk psykologi säger Ananda Margas filosofi att sinnet inte slutar med det undermedvetna lagret. Bortom manomaya kosa finns tre lager som tillsammans kallas Karana manas, eller ”det kausala sinnet”. Vissa psykologer, särskilt Carl Jung, har kallat detta ”det omedvetna”. Det kausala sinnet har att göra med människans intuitiva förmågor, men på grund av det medvetna och det undermedvetna sinnets ständiga aktivitet upplevs det sällan av de flesta människor. Det är kanske därför studiet av det har försummats inom de flesta psykologiska skolor.
Carl Jung har också kallat det kausala sinnet det kollektiva omedvetna, eftersom all kunskap om förflutet, nutid och framtid ligger i det. Informationen i det kausala sinnet är inte begränsad till individens minne och erfarenhet, så som uppgifterna i det undermedvetna sinnet är. Det är tack vare det kausala sinnets existens som vi kan förklara de ovanliga upplevelserna hos profeter, synska, klärvoajanta och andra som har förutsagt framtida händelser eller vetat saker bortom sina sinnesorgans gränser.
Ett exempel är vetenskapsmannen Mendelejev, som var den förste att ställa upp grundämnenas periodiska system, en ordning av grundämnena efter deras atomvikt. Mendelejev fick frågan hur han hade kommit fram till denna ordning, och han svarade att han en natt drömde och i drömmen såg grundämnenas periodiska system. Han vaknade och skrev sedan av det.
Den amerikanske klärvoajanten Edgar Cayce kunde ställa diagnos på sjukdomar hos människor som befann sig tusentals kilometer bort. Detta är ytterligare ett exempel på det kausala sinnets ovanliga förmåga.
Gamla testamentets berättelse om Josefs drömmar, där han förutsade flera år av goda skördar följda av flera år av hungersnöd i det forntida Egypten, är ännu ett exempel på den gränslösa kunskap som ligger i sinnets subtilare lager.
På samma sätt finns det en indisk berättelse om en man som dyrkade gudinnan Kali för att finna ett botemedel åt sitt sjuka barn; därefter fick han i en dröm veta av gudinnan vilken medicin som var den rätta. I dessa fall gick drömmarna in i en djup sömn där de trängde bortom manomaya kosa in i det kausala sinnet.
I Ananda Margas filosofi erkänns tre lager av det kausala sinnet. Det första lagret kallas atimanasa kosa. Det är här längtan efter andligt förverkligande uppstår. Förmågorna till klärvoajans, intuition och konstnärlig kreativitet är kännetecknande funktioner för detta lager.
Det kausala sinnets andra lager är vijinamaya kosa, eller den ”särskilda kunskapens” kosa. Två av de viktigaste intuitiva egenskaper som människan kan utveckla kommer till uttryck i denna kosa. Den ena är viveka, eller verklig urskillning: förmågan att veta vad som är bestående och vad som är förgängligt. Den sanne vise vet att den materiella världens förbiglidande skådespel bara är en relativ sanning, och han eller hon kan se det oföränderliga och absoluta medvetandet bakom den fysiska världens panorama. När viveka är utvecklad kommer den andra egenskapen, vaeragya, till uttryck. Vaeragya är att avstå från och inte vara fäst vid förgängliga fysiska objekt. Det betyder inte att fly från världens ting som en eremit i en grotta, utan snarare psykisk ofasthet vid objekten. Detta tillstånd uttrycks bäst i berättelsen om Indiens legendariske vise kung Janaka, som ska ha sagt: ”Även om mitt kungarike går upp i rök har jag inte förlorat någonting.”
Det kausala sinnets sista lager är hiranmaya kosa, eller det ”gyllene lagret”. I denna kosa kan den som utövar tantrayoga uppleva ett strålande gyllene sken och uppleva den rena ”jag”-känslan. När den sökande når detta lager blir han eller hon medveten om att bara en tunn slöja skiljer honom eller henne från det rena, iakttagande medvetandet (Själen, det individuella medvetandet: det tysta vittnet bakom sinnet.) som ligger bortom kosas.
Shrii Shrii Anandamurti jämför sinnet med en spegel som kan återspegla det kosmiska medvetandet. Han säger att om spegeln inte är ren blir medvetandets återspegling inte klar. Vi kan tänka på kosas som de olika lagren i vårt sinnes ”spegel”. Om det finns ofullkomligheter i de olika lagren uppfattas medvetandets återspegling inte fullt ut, och vi kanske inte är medvetna om att det finns rent medvetande bortom vårt sinne. Det är därför tantrayogan använder Astaunga Yogas åtta steg för att rena var och en av kosas.
Sinnets utveckling kan ske genom naturliga processer, men den kan påskyndas kraftigt genom de olika yogaövningarna. Kroppen, eller annamaya kosa, utvecklas naturligt genom fysiskt arbete och motion, medan yogan föreskriver En yogaställning som hålls stadigt och bekvämt; den balanserar körtlarna och stillar kropp och sinne inför meditationen. och rätt val av mat för att utveckla denna kosa.
Kamamaya kosa (det medvetna sinnet) utvecklas på naturlig väg genom fysisk kollision, det vill säga kampen för att leva i världen. I Astaunga yoga hjälper övningen av Fem principer för hur vi bemöter världen: att inte skada, sanningsenlighet, att inte stjäla, att hålla sinnet vid det Högsta, att inte leva över sina behov. och Fem principer för att forma sig själv: renhet, förnöjsamhet, tjänande trots svårigheter, upplyftande studier, att ha det Högsta som livets mål. (den moraliska uppförandekoden) en att utveckla det medvetna sinnet genom att samvetet stärks. Det undermedvetna sinnet (manomaya kosa) utvecklas också naturligt genom fysiska strider och i yogan genom övningen av Pranayama. Atimanasa kosa, det kausala sinnets första lager, utvecklas naturligt genom psykisk kollision, de strider i sinnets värld som alla möter under livets gång. Den yogiska övningen för att utveckla atimanasa kosa är pratyahara, att dra tillbaka sinnena från fastheten vid yttre objekt.
Det kausala sinnets andra lager, vijinanamaya kosa, utvecklas på samma sätt hos alla människor genom psykiska strider, och i yogaövningen genom tekniken Dharana (koncentration). Till sist sker utvecklingen av den sista kosan, hiranyamaya kosa, hos alla människor på grund av deras längtan efter det Oändliga. I yogan utvecklar övningen av Dhyana denna sista och subtilaste del av sinnet.
