För inte så länge sedan levde vi i en värld där vi trodde att ju mer vi fick, desto lyckligare skulle vi bli. Nu befinner vi oss mitt i ett paradigmskifte där vi börjar inse att det inte stämmer.
För inte så länge sedan levde vi i en värld där vi trodde att ju mer vi fick, desto lyckligare skulle vi bli. Nu befinner vi oss mitt i ett paradigmskifte där vi börjar inse att det inte stämmer. För att vara verkligt lyckliga inombords måste vi tvärtom ge lika mycket som vi tar. Vi måste tänka på andras välfärd lika väl som på vår egen. Vår egen lycka ligger i andras lycka. Och det gäller alla människor, alla varelser, allting och hela planeten.
När det gäller mat kan vi göra stor skillnad om vi grundar våra val på kärlek och medkänsla med oss själva, andra människor, djur, växter och hela världen.
En del av det är att inte äta något som har ett ansikte (att vara vegetarian och/eller vegan), och det fungerar på alla dessa plan: det är bra för miljön, det är bra för samhället (socioekonomiskt), det är bra för djuren, det är bra för den fysiska hälsan, och det är också bra för den psykiska hälsan (hur vi tänker och känner).
På sätt och vis är vi vad vi äter. Därför spelar det roll vilken sorts mat vi äter. Vill man bygga ett hus som håller länge måste man använda bra byggmaterial. På samma sätt måste vi äta rätt mat om vi vill leva ett långt och friskt liv.
Ordet ”vegetarian” blev allmänt spritt 1847 genom Vegetarian Society, som grundades i England 1847 och i USA 1850. Dessa två länder har fortfarande en av de högsta andelarna vegetarianer i västvärlden. Termen ”vegan” myntades 1944 av Donald Watson när han var med och grundade Vegan Society i England, först i betydelsen ”vegetarian som avstår från mejeriprodukter” och senare för att beteckna ”läran att människan bör leva utan att utnyttja djur”.
I USA övergår omkring en halv miljon människor till ett vegetariskt levnadssätt varje år, medan antalet vegetarianer i Storbritannien nu är över 5 miljoner (nära 10 procent). I vissa länder, till exempel Sverige, är vegetarianerna redan över 10 procent av befolkningen.
Det finns fem huvudskäl till att bli vegetarian och/eller vegan:
- Sociologiska
- Ekologiska
- Etiska
- Fysiska
- Mentala
- Sociologiska skäl
Det handlar om köttproduktionens ekonomi och hur den påverkar andras möjligheter att få tillräckligt att äta. Faktum är att kött är dyrt att producera. Det går åt omkring 15 kg spannmål för att producera 1 kg kött. Bara världens nötkreatur äter tillräckligt med spannmål för att föda 8,7 miljarder människor, och det finns omkring 1 miljard undernärda människor i världen. Räkna själv. Det finns tillräckligt med resurser i världen för att varje människa ska kunna leva på dagens medelklassnivå, eftersom det krävs mycket mindre resurser för att producera samma mängd växtbaserad näring som köttbaserad näring.
Den genomsnittlige amerikanen äter dubbelt så mycket protein som hon eller han behöver, och det kommer mest från kött och mejeriprodukter. Om alla åt hälften så mycket kött skulle det frigöra tillräckligt med livsmedelsreserver för att föda hela utvecklingsvärlden. Befolkningstillväxten är inte problemet: problemet är att resurserna utnyttjas och fördelas fel (mellan rika och fattiga i varje land, och mellan rika och fattiga länder). Som Gandhi sa: ”Det finns tillräckligt för allas behov, men inte tillräckligt för allas girighet.”
- Ekologiska skäl
Köttproduktionen är en av de främsta orsakerna till miljöförstöring. Sedan 1970-talet har till exempel 20 procent av Amazonas regnskog förstörts (en yta lika stor som Kalifornien), och 80 procent av den ytan används nu för boskap.
Enligt Smithsonian Institute schaktas varje minut en yta stor som sju fotbollsplaner bort för djuruppfödning. Trettio procent av jordens landyta används nu för köttproduktion. Och köttproduktionen använder 100 gånger mer vatten, 17 gånger mer mark och 10 gånger mer energi än produktionen av de flesta grönsaker.
Växtodling kräver mycket mindre resurser än kött och ger mycket mindre utsläpp av växthusgaser. Enligt FN ger köttindustrin större koldioxidutsläpp än alla världens transporter tillsammans: det är mer utsläpp än alla bilar, lastbilar, bussar, flygplan, tåg, båtar, helikoptrar, svävare och luftballonger i världen tillsammans! Och då är inte utsläppen från transporten av livsmedel inräknade, som också är en stor del av livsmedelsindustrin.
Växtbaserad mat är alltså mycket bättre för planeten. Och ett av de bästa sätten att bekämpa den globala uppvärmningen är att äta vegetariskt.
- Etiska skäl
Omkring 80 miljarder djur slaktas systematiskt i världen varje år. Vid det här laget känner vi alla till de fruktansvärda förhållandena i industrijordbrukets djurfabriker, där djuren stympas för att de inte ska skada varandra, pumpas fulla med hormoner, antibiotika och andra kemikalier och övergöds tills de knappt kan stå.
Förr fanns en religiös missuppfattning om att djur inte har någon själ. Men det har de. Och känslor också. Djur känner rädsla och smärta. Att inte äta kött betyder mindre lidande för djuren, i döden och i fångenskap. George Bernard Shaw sa en gång: ”Djur är mina vänner, och jag äter inte mina vänner.” Jag skulle vilja gå ett steg längre och säga att djuren inte bara är våra vänner, utan också våra bröder och systrar.
Det är hyckleri att tala om djurens välfärd om man fortfarande äter kött. Du skulle inte äta dina husdjur, så varför skulle du äta andra djur? Om det är fel att äta en hund är det fel att äta en ko. Vi är friskare om vi inte äter djur, och djuren är också friskare om vi inte äter dem!
- Fysiska skäl
När man tänker på att de största och starkaste djuren i världen är vegetarianer är det uppenbart att en vegetarisk kost ger mer än tillräckligt med protein för styrka, uthållighet, fysisk hälsa och välbefinnande. Carl Lewis bästa år på friidrottsbanan var det första år han åt vegansk kost.
Som människor är våra kroppar inte gjorda för att äta kött. De har inte samma byggnad som köttätarnas. Framför allt har köttätare en mycket kort matsmältningskanal. Eftersom vår matsmältningskanal är förhållandevis lång hinner köttet ruttna medan det passerar genom den, och då frigörs cancerframkallande och andra giftiga ämnen. Kött orsakar också förstoppning, vilket betyder att det får ännu mer tid att ruttna innan man till slut blir av med det. Växtföda däremot ruttnar inte så snabbt, är mindre giftig när den gör det och innehåller mycket mer fibrer, som minskar förstoppning.
År 1900 orsakade hjärtsjukdomar och cancer 8 procent respektive 4 procent av dödsfallen. Nu orsakar de 36 procent respektive 22 procent och är de två vanligaste dödsorsakerna. Och tack vare forskning som China Study och den pågående Adventist Health Study är beläggen entydiga för att det finns ett klart och direkt samband mellan köttätande, hjärtsjukdomar och cancer.
Varför är siffrorna då så höga nu jämfört med för hundra år sedan?
När det gäller hjärtsjukdomar tror jag att det till stor del beror på vår förhållandevis stillasittande moderna livsstil i kombination med det ökade intag av kött och mejeriprodukter som välståndet har gett oss råd med. När det gäller cancer tror jag att det beror på användningen av kemikalier i jordbruket sedan andra världskriget (gifter samlas i toppen av näringspyramiden) liksom på luftföroreningar och andra miljöföroreningar.
Den tredje dödsorsaken är för övrigt den moderna medicinen själv: biverkningar och skadliga läkemedelsreaktioner, sjukhusinfektioner och felbehandlingar samt onödiga operationer. Med andra ord: att gå till doktorn! Och då mest för de två första orsakerna.
En välbalanserad vegetarisk kost ger alla de näringsämnen vi behöver, även protein, för ett kraftfullt och friskt liv, i former som tas upp lättare än kött och utan de negativa följderna. En studie vid University of Surrey i Storbritannien visade att vegetarianer till och med var bättre näringsförsörjda än köttätare och låg mycket närmare det idealiska näringsintag som regeringens egna hälsorådgivare rekommenderade. Under mina fem år på läkarutbildningen fick vi ändå inte en enda föreläsning eller lektion om näringslära. Inte en enda.
Slutsatserna är tydliga: en animaliebaserad kost leder till dålig hälsa och tidig död på grund av hjärtsjukdomar, cancer, högt blodtryck, diabetes osv. En kost helt baserad på växter leder däremot till god hälsa och ett långt liv.
Dr T. Colin Campbell, medförfattare till China Study, sa: ”Den stora majoriteten, kanske 80 till 90 procent, av alla cancerfall, hjärt-kärlsjukdomar och andra former av degenerativa sjukdomar kan förebyggas, åtminstone fram till mycket hög ålder, helt enkelt genom att man går över till en växtbaserad kost.”
Vårt nuvarande ”hälsosystem” är egentligen bara ett system för sjukdomsvård. Den moderna medicinen är mycket bra på sådant som akuta infektioner, spädbarns överlevnad och akutvård. Men usel när det gäller kroniska sjukdomar. Halva problemet är att vi sitter fast i ett bristfälligt system av reaktiv vård (som botar snarare än förebygger) på grund av egenintressen som vill bevara status quo, precis som oljeindustrin. God hälsa är mycket förnuftigt, men den ger inte mycket pengar!
Det för oss till det sista skälet till att vara vegetarian, och enligt yogan är det det viktigaste av alla, eftersom det gäller vårt sinnestillstånd.
- Mentala skäl
Vårt sinnestillstånd är det viktigaste av allt. Det förändrar allt. Det avgör hur vi tänker, känner och handlar. Det påverkar oss själva och alla omkring oss.
Vegetarianism är inte bara bra för kroppen, bra för andra människor, bra för djuren och bra för planeten. Den är också bra för sinnet. Den hjälper till att hålla sinnet lugnt, svalt, medkännande och fritt från negativa känslor. Många av hormonerna och kemikalierna i kött (särskilt de som hör samman med rädslan i dödsögonblicket) väcker rädsla, oro och vrede i sinnet när man äter köttet.
En vegetarisk kost betyder alltså mindre stress, oro, rädsla och andra negativa känslor, och mer positiva känslor som kärlek, lycka, klarhet och koncentration. Dessutom mer livsenergi, eftersom växtföda håller sig fräschare och mer livfull än kött.
I slutet av 1990-talet gjorde San Bernadino County ett försök där de gav sina intagna vegansk kost. De fann att återfallsfrekvensen (andelen som greps igen) bland fångarna sjönk från delstatens genomsnitt på 95 procent till 2 procent. Oj! Det är en stor skillnad.
En vegetarisk kost främjar ett medvetande som är inkluderande, universellt, rättvist, hänsynsfullt, rationellt och andligt. Ännu mer om det är en yogisk ”sattvisk” vegetarisk kost, som är särskilt bra för sinnet. I praktiken betyder det att lök, vitlök och svamp stryks från den vanliga vegetariska matsedeln. Ledsen! Under tusentals år av experiment har yogierna funnit att dessa saker har en negativ inverkan på sinnet. De hindrar oss från att känna oss lugna, i balans och saliga. Och lök och vitlök är faktiskt gifter. De används som följeslagarväxter i ekologisk odling för att hålla skadedjur borta, och vitlöksspray används som bekämpningsmedel. Därför kan kroppen inte smälta dem, utan gör sig av med dem så fort den kan genom hudens porer.
En sattvisk kost utesluter alltså kött av alla slag (rött kött, fågel, fisk, skaldjur), animaliska produkter som djurfett, gelatin och ägg, liksom lök, vitlök och svamp.
Fundera gärna på hur förändringar i din egen kost skulle kunna göra skillnad för planeten, andra människor, djuren och förstås dig själv.
Lite föda för tanken … och för medvetandet!


