Ananda Marga

Kosmisk filosofi 3: det kosmiska kretsloppet 3

3 min läsning · Filosofi · 15 september 2019

Cosmic Philosophy · Del 3 av 8

Namaskar. Välkommen till lektion 3 i kursen Kosmisk filosofi.

Namaskar. Välkommen till lektion 3 i kursen Kosmisk filosofi.

Sinnet utvecklas i takt med att de bindande principernas bojor minskar. Först dominerar den tamasiska kraften inom sinnet och ger känslan ”jag har gjort”. Den uttrycks som instinkt (det grova sinnet). Under utvecklingens gång blir till slut den rajasiska kraften dominerande, och känslan ”jag gör” utvecklas som intellekt, eller ego (det subtila sinnet). Till sist dominerar den sattviska kraften över den rajasiska, och den individuella ”jag”-känslan (känslan av ren existens) växer fram ur känslan ”jag gör”. Den visar sig som intuition (det kausala sinnet).

Vi kan alltså finna varelser och växter med bara instinkt, eller också med intellekt, eller med alla tre: instinkt, intellekt och intuition. Hos outvecklade varelser är det instinkten som dominerar. Hos varelser under utveckling ökar intellektet i förhållande till instinkten, men det är först på det mänskliga stadiet som intellektet dominerar.

Med intuitionens utveckling börjar sedan sinnet ifrågasätta sin egen existens natur, och det andliga sökandet tar sin början. Önskan om andlig praktik växer när egot ersätts av intuition och av dragning till den kosmiska kärnan. Denna dragning kallas hängivenhet. Hängivenhet är kärlek till det Oändliga. Det sägs att när hängivenheten är uppnådd är allt uppnått, eftersom den leder till den slutliga föreningen med det Högsta.

Dragningen till den kosmiska kärnan blir starkare i takt med att sinnet vidgas och blir mer subtilt. Man börjar uppleva sinnets uppgående i målet: absolut salighet – fullständigt uppgående i det kosmiska medvetandet. Det går inte att ens komma i närheten av att beskriva detta tillstånd, än mindre att tänka på det, eftersom det ligger bortom sinnet. Ens sinne existerar i och av medvetandet. Vi kan inte tänka på det helt enkelt därför att det inte är möjligt att tänka på något bortom gränsen för det egna sinnet.

”Jag säger inte att jag känner Honom; inte heller säger jag att jag inte känner Honom. Ty jag vet att Han är bortom allt vetande och icke-vetande.” >— Shrii Shrii Anandamurti

Andlig praktik är därför processen att överskrida sinnet till det medvetande inom vilket det existerar: det kosmiska medvetandet. Det är detta överskridande av ”jag”-känslan som leder till den högsta upplevelsen av det Absoluta: ”Där ’jag’ är, där är inte ’Han’; där ’Han’ är, där är inte ’jag’.”

”Den Högsta Entiteten är den mest vidsträckta entiteten; den yttersta källan till alla kosmiska emanationer. Den Högsta Entiteten, som är svår att föreställa sig, är det subtilaste av det subtila. Han är längre bort än någon annan entitet, men samtidigt är Han närmare än det närmaste. Endast den som blickar in i sitt eget innersta kan förverkliga den Högsta Entiteten.” >— Shrii Shrii Anandamurti
”Denna väg till lycka… kallar jag absolut hängivenhet. Fortsätt att utföra dina världsliga plikter uppriktigt, och tänk samtidigt på det rena Jaget inom dig. Den ständiga tanken på ditt rena inre Jag kommer helt säkert en dag att förankra dig i din ursprungliga källa, och detta är den andliga praktikens yttersta mål.” >— Shrii Shrii Anandamurti

Läs vidare

  • Filosofi

    Kosmisk filosofi 1: Det kosmiska kretsloppet 1

    3 min läsning

  • Filosofi

    Kosmisk filosofi 2: det kosmiska kretsloppet 2

    3 min läsning

  • Samhälle

    Kosmisk filosofi 4: nyhumanism

    2 min läsning